Vilka djur går i ide? Så övervintrar djuren i Sverige

Vilka djur går i ide, och vad händer egentligen med kroppen när vintern tar över? I Sverige gäller det framför allt björn, grävling, igelkott, vissa fladdermöss och hasselmus, men de använder inte vintern på exakt samma sätt. Här får du en tydlig överblick över skillnaden mellan ide, vintervila och dvala samt praktiska råd för hur du kan hjälpa djuren utan att störa dem.

Vilka svenska djur går faktiskt i ide

Det korta svaret är att flera svenska däggdjur går i ide eller hamnar i ett dvalaliknande tillstånd. De tydligaste exemplen är igelkottar, hasselmöss och fladdermöss. Björnar och grävlingar ligger också i ide i vardaglig mening, även om deras kroppar inte stängs av lika djupt.

Hasselmusen är ett särskilt intressant exempel eftersom den tillbringar mer än ett halvår i dvala. Den ligger ofta i ett bo nära marken, där löv och växtmaterial skyddar mot kyla. Arten är inte vanlig över hela Sverige, vilket gör lämpliga övervintringsplatser extra värdefulla.

Igelkotten bygger vanligtvis sitt vinterbo av löv, gräs och ris. Den kan sänka kroppstemperaturen till bara några få plusgrader och använder då mycket lite energi. Jag tycker att igelkotten är det bästa exemplet på vad riktig vinterdvala innebär, eftersom hela kroppen går ner på sparlåga.

Ide, vintervila och dvala är inte samma sak

I vardagligt språk säger vi ofta att ett djur går i ide när det sover genom vintern. Biologiskt är skillnaden större. Äkta vinterdvala innebär att kroppstemperatur, hjärtfrekvens, andning och ämnesomsättning sjunker kraftigt under en längre tid.

Hos björnen är förändringen mindre dramatisk. Den kan sänka ämnesomsättningen och ligga stilla i flera månader, men kroppstemperaturen sjunker inte till samma nivå som hos en igelkott. Björnhonan kan dessutom föda ungar i idet och dia dem under vintern.

Varför björnen inte sover som en igelkott

Björnen äter upp sig under sensommaren och hösten. Under den perioden kan den äta så mycket att kroppsvikten ökar tydligt, vilket bygger upp energireserver för vintern. När födan blir svårare att hitta söker den sig till ett skyddat ide och minskar aktiviteten.

Det är alltså missvisande att tänka på björnens ide som flera månaders helt medvetslös sömn. Björnen kan vakna, ändra ställning och reagera på störningar. Därför är det viktigt att aldrig försöka hitta eller fotografera ett ide på nära håll.

Läs också: Sveriges falkar - så känner du igen sex arter

Växelvarma djur använder en annan strategi

Grodor, paddor, ormar och ödlor är växelvarma. Det betyder att deras kroppstemperatur följer omgivningen, och när kylan kommer minskar deras rörelser nästan helt. De övervintrar ofta under rötter, i håligheter, under stenar eller nere i frostfria delar av marken.

De går inte i ide på samma sätt som björnen eller igelkotten. Snarare går de in i ett långsamt vilotillstånd där de inte behöver äta under vintern. När marken värms upp på våren ökar aktiviteten igen.

Så klarar djuren flera månader utan mat

Vinterdvala fungerar eftersom djuret minskar sin energiförbrukning drastiskt. Hos en dvalande igelkott kan hjärtat slå mycket långsammare än under sommaren, och andningen blir så långsam att den knappt märks. Det gör att kroppens fettreserver räcker betydligt längre.

• Fettreserver ger energi när djuret inte kan hitta föda.
• Lägre kroppstemperatur minskar energibehovet.
• Långsammare puls och andning sparar syre och bränsle.
• Skyddade bon och hålor minskar risken för nedkylning.

Det finns ändå en gräns för hur länge djuren klarar sig. En varm vinter kan få en igelkott att vakna och förbruka energi vid en tid då det nästan inte finns några insekter. Därför kan växlande temperaturer vara mer besvärliga än stabil kyla.

Fladdermöss övervintrar ofta i grottor, gruvgångar, källare eller andra utrymmen där temperaturen håller sig jämn. Om de vaknar för ofta går energireserverna åt snabbare. Det är en viktig anledning till att övervintringsplatser måste få vara mörka, lugna och ostörda.

Vilka djur är aktiva under vintern

Alla djur som sover mycket på vintern går inte i ide. Ekorren kan vila länge i sitt bo, men vaknar regelbundet och hämtar mat från sina förråd. Räven, haren, rådjuret och älgen är också aktiva, även om de anpassar sig genom tjockare päls, lägre rörelse och förändrad föda.

Jag tycker att det här är en av de vanligaste missuppfattningarna. Vinterpäls är inte samma sak som vinterdvala. Ett rådjur som står stilla under ett snöfall sparar energi, men det har inte stängt ner kroppens funktioner på det sätt som en dvalande igelkott har.

Fåglar går inte heller i ide. Vissa flyttar söderut, medan andra stannar och byter föda eller söker skydd i täta buskar och hålträd. Insekter övervintrar ofta som ägg, larver eller puppor, och några arter klarar vintern som vuxna i skyddade sprickor.

Även större gräsätare som visenter är aktiva under vintern. De förlitar sig på päls, energirik föda och förmågan att röra sig genom snö, inte på att sova bort den kalla årstiden.

När går djuren i ide och vad får dem att vakna

Det finns inget gemensamt datum då alla djur går i ide. Temperatur, dagslängd och tillgång på föda påverkar när vintervilan börjar. I södra Sverige kan en igelkott gå i dvala senare än en igelkott längre norrut, och milda höstar kan skjuta upp perioden.

Igelkottar går ofta in i vinterdvala under oktober eller november och vaknar vanligtvis under mars eller april. Hasselmusen kan ligga kvar längre, ibland till april eller maj. Fladdermöss vaknar inte alltid på våren på samma dag, utan kan göra korta uppvaknanden under vintern.

Björnar lämnar ofta idet under våren när väder och födotillgång tillåter det. I Sverige kan tidpunkten variera från år till år, och honor med ungar stannar ofta längre än hanar. Det viktiga är inte kalendern utan om naturen faktiskt erbjuder tillräckligt med mat.

För en dvalande art är ett uppvaknande dyrt. Djuret kan behöva höja kroppstemperaturen snabbt och använda en stor del av sina fettreserver. Därför kan upprepade störningar vid boet få allvarligare följder än en enda kall natt.

Så hjälper du djuren utan att störa vintervilan

Den bästa hjälpen är ofta att låta naturen vara så ostörd som möjligt. En lövhög som ligger kvar, ett tätt buskage eller en gammal vedhög kan fungera som skydd för flera arter samtidigt. Jag brukar se sådana små, lite röriga miljöer som viktigare än prydligt krattade ytor.

• Låt löv, ris och vissna växtstänglar ligga kvar på någon del av tomten.
• Flytta inte stenar, stockar eller kompostmaterial under vintern om du misstänker att djur övervintrar där.
• Använd försiktig belysning utomhus och undvik starkt ljus nära möjliga viloplatser.
• Håll hundar kopplade i områden där igelkottar, grävlingar eller andra nattaktiva djur kan ligga gömda.
• Försök inte väcka eller mata ett djur som ligger i dvala utan professionell rådgivning.

Om du vill gynna fladdermöss kan en fladdermusholk ge en extra boplats under den aktiva delen av året. Den ersätter däremot inte en naturlig övervintringsplats, och fel placering kan göra holken oanvändbar.

Hittar du en igelkott som är aktiv mitt i vintern behöver situationen bedömas försiktigt. En mild period kan ha väckt den tillfälligt, men ett svagt eller skadat djur kan behöva hjälp från viltrehabiliterare. Det säkraste är att inte improvisera med mat, vatten eller uppvärmning utan att först fråga någon med erfarenhet.

Det viktigaste att komma ihåg om djurens vinterstrategier

De arter som går i djup dvala är framför allt igelkottar, hasselmöss och många fladdermöss. Björnar och grävlingar har en mer flexibel vintervila, medan groddjur, kräldjur och insekter använder andra sätt att överleva kylan.

För mig är den viktigaste lärdomen enkel. En ostörd övervintringsplats kan vara mer värdefull än extra utfodring. Genom att spara löv, ris, hålträd och lugna hörn i trädgården hjälper du flera arter att klara vintern på det sätt naturen redan har lärt dem.