När stigen delar sig och skogen ser likadan ut åt alla håll blir en kompass snabbt mer än en enkel plastpryl. Hur fungerar en kompass när kartan ligger i handen och du behöver hålla rätt riktning? Jag går igenom magnetfältet bakom nålen, kompassen olika delar och hur du använder den tillsammans med en karta i svenskt friluftsliv.
Jordens magnetfält gör kompassen till ett pålitligt navigationsverktyg
- Magnetnålen ställer in sig efter jordens magnetfält och visar magnetiskt norr.
- Kompassen måste hållas plant för att nålen ska kunna röra sig fritt.
- Karta och kompass hör ihop när du vill ta ut och följa en exakt riktning.
- Magnetisk missvisning kan göra att kartans norr och kompassens norr skiljer sig åt.
- Metall, magneter och elektronik kan störa avläsningen på nära håll.
Det är jordens magnetfält som vrider nålen rätt
En vanlig magnetkompass fungerar tack vare en liten magnetiserad nål som kan rotera nästan friktionsfritt kring en lodrät axel. Jordens magnetfält påverkar nålen och vrider den så att den lägger sig längs fältlinjerna.
Den röda eller färgade delen av nålen pekar mot magnetiskt norr. Det är inte exakt samma punkt som geografiskt norr, alltså den riktning mot jordens rotationsaxel som finns på kartans globala koordinatsystem. Skillnaden är viktig först när du navigerar noggrant eller använder en karta där nordlinjerna inte följer kompassens riktning.
Jag brukar förklara det så här: kompassen känner inte av vägar, stigar eller din destination. Den känner bara av jordens magnetiska riktning. Därför kan den hjälpa dig även i dimma, mörker eller tät skog, men den kan inte ensam tala om var du befinner dig.
Kompassens delar har olika jobb
En orienteringskompass ser enkel ut, men varje del löser ett särskilt problem. När du vet vad delarna gör blir det lättare att använda verktyget utan att fastna i färger och symboler.
Nålen och kompasshuset
Magnetnålen visar magnetiskt norr, medan det vridbara kompasshuset har grader från 0 till 360. I många friluftskompasser ligger nålen i en vätskefylld kapsel. Vätskan dämpar skakningar så att nålen stannar snabbare, vilket gör avläsningen enklare när du står ute i terrängen.
Orienteringspilen och riktningspilen
Den fasta riktningspilen visar åt vilket håll du ska gå. Den roterbara orienteringspilen i kompasshuset används för att ställa in kursen. De parallella linjerna i huset hjälper dig att passa kompassen mot kartans nordlinjer.
| Del | Funktion |
|---|---|
| Magnetnål | Visar magnetiskt norr. |
| Kompasshus | Ställs in på grader och riktning. |
| Orienteringspil | Passas mot nordlinjer på kartan. |
| Riktningspil | Visar åt vilket håll du ska gå. |
| Linjal | Hjälper dig att mäta avstånd och lägga en kurs mellan två punkter. |
Olika kompasser för olika situationer
För vanlig vandring och orientering räcker en linjalkompass långt. Den är lätt att lägga direkt på kartan och fungerar bra när du vill ta ut en kurs mellan två tydliga punkter.
En tumkompass sitter fast på handen och passar främst vid orientering i hög fart. En syftkompass har ofta spegel och sikte, vilket ger bättre precision över långa avstånd. För de flesta som går dagsturer är en enkel, tydlig linjalkompass ett mer praktiskt val än en avancerad modell.
Så tar jag ut en riktning med karta
Det säkraste sättet att navigera är att använda kompassen tillsammans med kartan. Jag börjar alltid med att göra arbetet på kartan innan jag börjar gå, eftersom det minskar risken att jag korrigerar kursen på måfå ute bland träden.
- Hitta din position på kartan och markera målet.
- Lägg kompassen med långsidan mellan startpunkten och målet. Riktningspilen ska peka mot målet.
- Vrid kompasshuset så att orienteringslinjerna följer kartans nordlinjer. Kontrollera att norrmarkeringen pekar mot kartans norr.
- Lyft kompassen från kartan och håll den plant framför kroppen.
- Vrid hela kroppen tills den röda nåldelen hamnar vid orienteringspilens nordmarkering.
- Följ riktningspilen och välj ett tydligt landmärke i samma riktning.
Det sista steget är lätt att missa. Jag går helst från landmärke till landmärke, till exempel en stor sten, en myrkant eller en tydlig höjd. Då slipper jag gå med blicken ständigt nere på kompassen och kan samtidigt läsa terrängen.
Vad betyder graderna?
Kompassens skala går ett helt varv från 0 till 360 grader. Norr är 0 eller 360 grader, öster 90, söder 180 och väster 270. En kurs på 45 grader leder alltså mot nordost, medan 225 grader leder mot sydväst.
Små avvikelser får stora följder på längre sträckor. Om du går 100 meter med en felriktning på 10 grader hamnar du ungefär 18 meter åt sidan. Därför är det klokt att kontrollera kursen ofta, särskilt efter att du passerat ett hinder eller bytt riktning.
Så håller du kursen i skogen
Att ta ut en kurs är bara halva uppgiften. I tät skog, kuperad terräng och dålig sikt är det viktigare att kunna hålla samma riktning än att läsa av kompassen en enda gång.
Håll kompassen vågrätt framför kroppen och rikta riktningspilen bort från dig. Vrid sedan kroppen tills nålen ligger rätt i kompasshuset. Det är kroppen som ska vridas, inte bara kompassen i handen.
- Välj ett landmärke längre fram och gå dit.
- Ta fram kompassen igen när du når landmärket.
- Räkna steg på längre, öppna sträckor där avståndet är svårt att bedöma.
- Använd terrängdetaljer som sjöar, bäckar, höjdryggar och kraftledningar som kontrollpunkter.
Om terrängen tvingar dig runt ett vindfälle eller en klippkant ska du inte försöka gå snett runt hindret och sedan hoppas att kursen återkommer. Notera i stället riktningen, gör en tydlig omväg och återgå till den ursprungliga kursen när hindret är passerat. Medvetna korrigeringar är mycket säkrare än små omedvetna svängar.
En mobiltelefon med GPS är ett bra komplement, men jag ser den inte som en fullständig ersättning för karta och kompass. Batteriet kan ta slut, skärmen kan bli svår att läsa och positionen kan vara osäker under tät skog. En enkel analog kompass väger lite och kräver ingen laddning.
Det här kan få en kompass att visa fel
En magnetkompass är robust, men den är inte immun mot störningar. Det vanligaste misstaget är att läsa av nålen nära mobiltelefoner, högtalare, magnetlås, knivar eller metalldelar i ryggsäcken.
Testa därför kompassen en bit från utrustningen och håll den plant. Om nålen rör sig ryckigt, fastnar eller inte återgår till samma riktning efter att du vänt dig, bör du flytta dig från störningskällan och kontrollera kompassen igen.
Magnetisk missvisning
Magnetisk missvisning, även kallad deklination, är vinkeln mellan magnetiskt norr och det norr som kartan använder. Den varierar beroende på var du befinner dig och förändras långsamt över tid. På en modern karta finns ofta information om vilken nordreferens som används och om någon korrigering behövs.
På enklare turer i ett välkänt område spelar en liten skillnad kanske ingen större roll. Vid exakt orientering, fjällvandring eller långa sträckor kan den däremot flytta dig märkbart från rätt linje. Jag följer därför alltid kartans instruktioner i stället för att anta att alla kartor ska hanteras på samma sätt.
Läs också: Vandring i Vålådalen - leder för nybörjare och vana
Vanliga avläsningsfel
- Kompassen hålls lutad, så att nålen tar i kapseln.
- Du vrider kompasshuset men glömmer att rikta kroppen efter nålen.
- Du blandar ihop kartans norr med magnetiskt norr.
- Du tittar på riktningspilen när du egentligen behöver kontrollera nålen.
- Du går för länge utan att stämma av mot terrängen.
En kompass visar alltså inte automatiskt rätt bara för att den ligger i handen. Den fungerar bäst när den används lugnt, plant och tillsammans med en karta som du faktiskt har läst innan avfärd.
En liten navigationsvana ger större trygghet ute
Det viktigaste är inte att kunna alla kompassens finesser, utan att förstå sambandet mellan magnetnål, karta och terräng. Lär dig först att passa kartan, ta ut en enkel kurs och kontrollera den mot tydliga landmärken.
Jag rekommenderar att träna nära hemmet innan kompassen följer med på en längre tur. Välj två synliga punkter, ta ut riktningen och kontrollera resultatet på kartan. Efter några sådana övningar känns tekniken mindre som teori och mer som en naturlig del av friluftslivet.
